Man har nog många, men jag har ett som alltid slår till mig i ansiktet - i tid och otid. Jag kom på det igår kväll. Jag öppnade min garderob, tog fram min svarta tunna tröja och kom på att varje gång jag bär den tröjan så tänker jag på min mormor och på hennes begravning. Jag köpte tröjan till just det tillfället.. Idag gick vi sergelgången fram och upp till Gallerian, in på H&M och ner för rulltrappan. Då slog det mig igen: Det var där jag köpte den där svarta tunna tröjan med knappar..
Ett starkt psykologiskt ankare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar