Nej, det känns inte som det. Det styrs av min förbannade huvudvärk. Hela tiden, alltid. Vart jag än vänder mig. Jag tror att jag håller på att bli tokig, tyvärr. Stoppa mig gärna..! Jag är så trött på att ha så ont så ofta. Jag vet inte vad jag ska göra.. alla läkare säger olika saker, piller hit och piller dit. Jag vill inte leva på piller, speciellt inte piller som får min balans ur funktion och musklerna att kännas som stora blåmärken. Som får mig deprimerad och dåsig/trött. Jag vill leva utan detta, jag vill leva som mig själv, inte så som jag blir av alla piller..
Solen skiner ute och jag vill inget annat än att vara pigg, vara på jobbet och få vara ute och njuta hela eftermiddagen!! Lyckos Am och J <3,Längtar tillbaka dit ibland, till då jag bodde där. En matta av vitsippor och blåsippor i bokskogen bakom stugorna gjorde mig lyckligare än på länge. Självklart tänkte jag inte på så mycket annat än att J skulle älska den skogen, det var såå mysigt! I söndags kväll gjorde vi ett ljusspår med ca 2000 värmeljus och lyktor. Det var det absolut häftigaste ljusspåret jag någonsin gått. På vägen tillbaka gick jag tillsammans med Db och filosoferade, pratade om livet och tittade på stjärnorna. Jag hittade mitt stjärntecken.. :) Helt plötsligt ropade Db: "Titta!!" Jag vänder mig snabbt om, spanar upp på himlen i den riktningen som Db tittar och ser.. ett stjärnfall som inte var av denna världen! Jag har aldrig sett nåt liknande. Det var så stort och varade så länge att jag hann tänka "åh, ett stjärnfall, eller.. är det verkligen ett stjärnfall.. jo, för tusan, visst är det ett stjärnfall, det måste det vara!!" Då fick vi önska oss något. Jag önskade mig det som jag alltid brukar önska mig *ler*
Oh, nu börjar medicinen verka så dags att krypa till sängen..!
"Livet är inte de dagar som gått, utan de dagar man minns."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar